Isla de Holbox

På stranden är gott om fina snäckor.

Fantastiska Isla de Holbox! Det går inte att ha i samma kapitel som Playa del Carmen. Vi visste inte riktigt vad vi hade att vänta oss, trots att vi bara hört gott. 

I alla fall blev vi hämtade med minibuss utanför hotellet. Vi korsade en bit av norra Yucatan och kan konstatera att här är BARA djungel! Det känns helt galet att det går en väg. Vägen var helt rak, antar att den är lika oländig att bygga hur man än gör. Första delen var vägen ganska bra, sen var den sämre. Vi passerade även någon enstaka by, väldigt enkla hus. Man undrar vad man försörjer sig på i en sån by, när djungel med träskmark tar över på metern där byn tar slut?!

Vi blev avsläppta i en lite större by (jo, för det fanns en rondell där ett av husen var en polisstation, en liten bensinmack och en av "vägarna" fortsatte ut på piren/bryggan). Härifrån gick båten till vår destination.

På båda sidor om bryggan på Isla de Holbox såg man bara grönska där mangroven breder ut sig.

Vi blev hämtade av en golfbil, bilar är inte tillåtna, som tog oss till vårt hotell. Den körde faktiskt bara rakt från bryggan, genom byn och när vi hade korsat ön var vi framme på stranden vid vårt hotell.

Granne med hotellet ligger denna restaurang med mexikanska flaggan hissad och staket av kokosnötter. Alltså, den ligger på andra sidan vägen. Vägen = sanden framför staketet.

Om Cozumel och de amerikanska kryssningsturisterna inte föll mig på läppen så är detta motsatsen! Enklare, ruffigare, halmtak och inte alls så tillrättalagt!

Vi började med lunch på hotellets, Amaite Hotel & Spa, restaurang. Fisk, vad annars?!

Sen måste hängmattorna provas.

Varför resa sig och ta foto med den här vyn från hängmattan?

Han har bra smak den pojken! Som ni ser kommer både mor och son överleva... Popcorn!

Bara en sen eftermiddagsbild nedanför hotellet...

...och hotellet; receptionen och restaurangen. På våning två är det yoga vid fyra varje dag.

Strandmys.

Några svenska tjejer som lämnade hotellet när vi kom tipsade om en restaurang runt hörnet. Jag fick en gigantisk helgrillad Red Snapper som bara smälte i munnen! Kunde inte äta allt. Andreas åt stora räkor i en koriandernsås som var en specialitet. Filip petade i en Carbonara, sen somnade han. Mättast av alla var ändå myggjävlarna! Hela tiden stack det på benen, det riktigt kröp i kroppen.

Här har blåst en del och det var helt underbart att kunna sova med öppen balkongdörr på stranden och slippa ACn.  Med myggnät i dörren förstås, så kul ska dom inte ha. Tidig kväll, men två av oss är lite konstiga i magen, och det är ju skönt att komma igång på morgonen istället.

I morse åt vi frukost vid det här bordet. Jag saknade omeletten lite, men mängder med färsk frukt är rätt gott!

Sen gick vi ner på stranden. Eller tja, vi var redan där, men vi bytte om till badkläder. 

Inte många vakna.

Semesterfamiljen.

Morgonen ägnades åt att bygga ett kungligt sandslott.

En stor flock med fåglar kom och flög iväg. 

Härligt vit sand.

Australiensaren satt där igår med. "Bästa fisken på ön" enligt honom. 

Helgrillad fisk med vitlök hemmagjorda pommes. Jo tack! Och dessutom var han som hade stället supertrevlig. Ingen öl, men det fick vi några meter bort och köpte på Super.

Huvudgatan. Vårt hotellet är det till vänster där vägen slutar.

Eftersom här fläktar skönt gav jag mig på en joggingtur barfota i strandkanten. Fyra kilometer blev det, först medvind och fartlek mellan vågbrytarna. Sen motvind och springa i vatten och lite fartlek på slutet.

Osmidig som få!

Nu ligger jag i skuggan och funderar på om jag ska ge mig på den där yogan. Det som talar för är att det hade gjort gott nu när jag springer en del. Det som talar emot är att här är andra som ser ut som såna strand-hippietjejer som kan slå knut på sig själv. Typ Yogagirl-dubbelknut.